In the ghetto
Rom.
Jag har kommit att älska Rom. Fullständigt.
Min bilkörning kommer nog inte bli bättre av denna resa dock. Eller ja, för mig blir nog bilkörningen bättre, om jag kör som italienarna. Inget är omöjligt här inte. Men andra i Sverige kanske inte uppskattar det iofs.
Min engelska har blivit mycket sämre av denna resa. Men min italienska har däremot gått från obefintlig till nybörjare.
Resan har bjudit på mycket träning. Och eftersom jag såg de flesta stora klassiska monument när jag var i Rom i juni så har resan istället fått en annan riktning. Och eftersom jag ärt känna Diego och de andra i Shorinjikempoklubben så har jag fått se och smakat på den italienska kulturen ur ett perpsektiv man inte får som turist. Födelsedagsfest, en tur till havet, bad i varma källor uppe i bergen (Viterbo), hemlagad pasta, middag på mysiga trattoria, besok i ghettot och den magnifika synagogan, vulkansjöarna Lago de Albano och Lago de Nemi belägna vid utkanten av Rom, himmelska utsiktsplatser och underbara nyfunna vänskaper.
Man blir faktiskt inte klokare av att resa. 
Frågor man hade innan man for är fortfarande obesvarade.
Men man får perspektiv på saker och ting.
En paus.
Avbrott från rutintänkandet.
Och det kan i sin tur göra att man kommer till insikt.
I vissa fall att man slutar bry sig.
Eller börjar bry sig.
Om vissa personer.
Om vissa saker.
OM vad som är viktigt i livet.
Men jag hänger inte upp mig på framtiden.
Utan nuet är viktigt för mig i livet.
Det har jag insett, nu mer än någonsin.
Konstigt nog saknar jag med bror och hans familj mer nu när jag är i Rom. Kanske för att allt här påminner om honom. Diego och hans familj, de kabbalistiska symbolerna i Roms ghetto, alla statyer och monument med krigare och svärd (min bror upp i dagen), samt recurrents och tidigare liv.
Jag tror att alla möten har sin mening.
Jag känner att min resa har givit mig mening.
Framtiden kan inte vara annat än spännande just nu. Jag ser med nyfikenhet fram emot mitt nya jobb. Även om det känns otroligt svårt att lämna Rom och allt kommit att älska här.
Dagens musik - Klassisk musik i takcaféet vid Piazza Venezia och Altare della Patria.Jag lever på cappucino och nutella.
Imorgon aker jag hem.Ser inte alls fram emot det.
Creativity is about learning to follow the whisperings of our being.
It is learning how to use our energy creatively. It is about learning
to express our love, joy, intelligence and passion in work and creativity.
Unknown
Isn't she lovely.
Isn't she... (nånting mer som jag inte kommer ihåg)
Jag åker i morgon.
Det betyder att jag inte får träffa dig innan "the happening" men kör lite pepping här i stället *pepping pepping*
Verkar som om du haft det underbart i alla fall.
kram