The Watcher...

...is the true Self!image76



A life of Zen is to perceive at any time the beauty of the moment.
Mind and body are always one;
when eating, eat, and when sleeping, sleep.

Zen

----------------------------------------------- ---



image77
 Det är grunden även i Vipassana.

Lättare sagt än gjort, men något att sträva efter.
Har du försökt skala och äta en frukt utan att tänka på
något annat än att du skalar och äter frukten?

Applicera samma sak på andra aktiviteter också
Ni vet vilken jag menar...



Kan du lyssna
utan att avbryta?
utan att tänka på vad du själv ska säga?


Be mindful...


Under meditationen idag log jag. Rejält.
Det bara kom till mig.
Sände någon ut positiv energi
eller var det bara så verkligheten var
just då?
just där?


image78


Idag rekommenderas: tystnaden mellan ljuden.

Ett ögonblick, tack!


Tänk om man kunde stanna tiden...
en önskan som vi säkert alla drömt om minst en gång under våra liv.
I den där kyssen, det där glada beskedet,
eller på den där stranden, där palmerna vajar och solen steker.
Jag har drömt det så många gånger.
Men jag inser nu när jag tar det ett steg vidare
att ögonblicket känns så lyckligt och underbart
just för att det är ett ögonblick.
Det känns flyktigt,
som något som vi får uppleva och smaka på,
men inte behålla.
Det är kanske så lycka upplevs och finns. I ögonblicket.
Skulle vi fastna i ett evigt tillstånd, ett evigt ögonblick,
så skulle det säkert mista sin charm,
kännas som en väntan eller bytas ut till en vardaglig tristess.

För är det inte så vi människor är?


Deepest Blue - Deepest Blue

Ödet hit och ödet dit

Det har varit mycket snack om ödet på senare tid.
Jag vet.
Men det är så verkligheten upplevs.
Som om slumpen...är förutbestämd.

Går det?


Stressforskning har visat att vi människor mår bra och klarar av mer när vi har en hög grad av kontroll över våra liv. Kontrollen kan väsentligen utövas på två sätt - det ena är att påverka det vi kan och det andra är att acceptera det vi inte kan påverka. Det är en paradox att vi faktiskt kan uppleva att vi har en högre grad av kontroll genom att på detta sätt inte utöva någon kontroll. (Utdrag ur min mindfulnesskurs)

image75
Kanske är det så att jag tror på ödet för att
min hjärna skulle slå bakut om jag trodde annat?
Idén om en slumpartad verklighet skulle få den,
och vidare mig, överhettad och förvirrad
(eftersom jag gärna vill ha "lite" kontroll).
Känslan av att ödet rycker in får mig att slappna av
och ta motgångar (och rent jävelskap)
som jag anser drabba mig
mycket lättare, med inställningen att
"det är liksom meningen att jag ska gå igenom det här."


Finns det en mening med allt?
Vart finns vägskälen?
Hur ser mitt (mina) parallella universum ut?



En helt annan fråga - kan man känna (få en sinnesförnimmelse) av sin hjärna?


Låtval - hur kommer det sig att jag "hör" musik som just jag gör och gillar just den musiken?
Koppling öra, hjärna, nervsystem, tolkning - den här är bra?!

I don't cry anymore

Med min nya mobil försvann inte alla mina gamla sms.
Men alla från dig.
Jag läste dem inte ens längre...
Men ändå. Tänkte göra det en sista gång. Nån dag.
Som om det var meningen. Nu.
Kanske därför jag inte fått den tidigare.
Var jag inte redo att släppa dig helt tidigare?
Nu blev jag tvungen. Varför hålla kvar i dem?
Och nu...Nu just. Som om det vore ödet.


Men...
I don't cry anymore.



So therefor I don't need you?


kolm?rden











James Blunt - Cry




Me Happy
You happy
Bye Bye

Vårkyss


vinterWatching yourself is the key to your transformation.
Be in a let go, allow things to happen as they come.
Use your intelligence and learn from what you watch in yourself.
That will do.

Mi Zu





  

Har vintern lämnat oss, tro?
Fåglarna kvittrar och min krokus har slagit ut.
kyss










Skön vårkyss...




Nathan Fake - The Sky Was Pink

Mitt pussel

Det jag känner kan ibland liknas vid ett pussel. Ett stort 3000-bitars pussel, föreställande ett vackert landskap på vävd duk, likt det jag fick av pappa när jag var liten. Pussel var något som sysselsatte mig mycket när jag var liten  - kanske därav mitt behov och intresse att finna mönster i verkligheten och vardagen, att ordna allt inom en ram, att systematiskt få något att fungera.


Men nu känner jag mig som ett pussel. Fast inte ett helt 3000-bitars, utan ett där enbart ramen är lagd. En tunn ram av bitar som skönjar att det skall bli något, eller har varit något. Men inuti finns inga bitar. Det är tomt. Så känner jag mig nu, en enorm tomhet inuti mig, precis som pusslet, som väntar på att bli färdiglagt.

 Cherry blom 


När det är kaos inuti mig
vill jag ha ordning och reda i det yttre.

När det är kaos även där blir inget riktigt solklart.
Vad känner jag? Vad tänker jag?
Vad vill jag? Vad ska jag?

 





Varför längtar jag så otroligt mycket efter en annan värld, en annan existens?
En annan dimension där vanliga lagar och regler inte existerar,
där verkligheten inte är förutsägbar,
där jag inte kan styra över något,
utan bara följa mitt öde?

 Pussel


Vad är rätt och vad är fel?

Vad är gott och vad är ont?

Och handlar det verkligen enbart om co-existence?





Nu har jag börjat lägga mitt pussel.
Det var ett par år sedan jag skrev det här (2004-11-09)
Och jag förstår vart jag befann mig.
Men jag har hittat hem.



 


Meditation and love


Meditation means the art of being alone.
And love means the art of being with people, the art of being together.
But meditation comes first.

Tishan



Fingers Ink - Can You Feel It

(Let it be House)

Mitt liv som nunna

Jag längtar så efter att få uppleva det jag erfarade på vipassanakursen igen. När jag väl var där längtade jag bort men nu är det som en frid jag vet finns inom räckhåll och som jag egentligen kan ta för mig av bara jag verkligen gör det. Det är ju bara upp till mig. Ingen annan.

 

Ordet Vipassana betyder att se saker som de egentligen är. Det är en process av självrening genom själviaktagelse. Man börjar med att iaktta den naturliga andningen för att koncentrera sinnet. Med skärpt uppmärksamhet iakttar man sedan kroppens och sinnets föränderliga natur och upplever de universella sanningarna: obeständighet, lidande och egolöshet. Denna insikt i sanningen genom direkt erfarenhet innebär en rening av sinnet. Hela vägen (Dhamma) är ett universellt botemedel för universella problem.


Theolog

På vipassnakursen levde jag som en nunna. Dels för att man lever på gåvor och lever alltså i tacksamhet till andra. Man åtar sig även att avlägga fem löften (som tillhör livet som munk/nunna) vilka är:

1. att avstå från att döda någon levande varelse;
2. att avstå från att stjäla;
3. att avstå från all sexuell aktivitet;
4. att avstå från att ljuga;
5. att avstå från alla berusningsmedel.

 

Det var inga problem.

Hur lätt som helst att leva som nunna.

Det är ju något jag alltid velat göra och prova.

Har alltid sagt det att när jag blir gammal och gaggig (och framför allt ensam) så kommer jag välja den vägen. Lätt at säga nu kanske, när jag inte har barn. Än...

  

I vilket fall - Hur lätt som helst? (Det var prövningarnas tid kan jag meddela)

 

Att avstå från bersuningsmedel var inga problam. Förutom när kaffegifterna smärtsamt lämnade min kroppoch jag upplevde som svar på min abstinens den värsta huvudvärk like forver. Då suktade jag rejält efter huvudvärkstablett. Försökte meditera bort den men icke. En dag stod jag inte ut längre och knaprade i mig en halv tablett.

 

Jag ljög nog också faktiskt om jag ska erkänna det. För jag har extremt lågt blodsocker.

Och vi fick bara lunch vid 12. Sen en frukt och thé vid 17.

Hallå där?! VET ni hur mycket och ofta jag äter eller? Och hur jag blir när jag får blodsockerfall? Nu har jag iofs botat det men gissa vem som också till råga på allt fick PMS under hela retreaten?
Karma ? comes and goes.
Varför göra det enkelt för mig när ödet kan välja att testa mig rejält? Så kändes det iaf.

Så vad tror ni jag gjorde åt mina blodsockerfall?
Jo, jag ransonerade ut EN kexchoklad på 10 (!) dagar. Det var musbett vill jag lova men gissa om det behövdes.
Så...ja, jag ljög nog. Jag fick ju inte ta med mig mat dit.

 

Sexuell avhållsamhet då. Jag är inte den som har erotiska drömmar ofta. Men gissa vad jag hade där. Självklart. På en retreat där vi levde helt avskillt män och kvinnor hade jag inte bara en utan två rejäla sexdrömmar och vaknade och var kåtare än kåtast. Där fick jag för det. Det lättaste löftet tänkte jag när jag begav mig. Men nehej då, inte för att jag gjorde något åt det hela men gissa om jag ville. Och tanken ingår även den i löftena. Det handlar ju faktiskt om hela ens inställning till de löften man avger. Tanke föder känsla som föder handling. Kan man inte bemästra sina tankar så kan man tillslut inte bemästra sig själv i andra avseenden heller.

 

Men döda gjorde jag väl ändå inte?

Jag hoppas inte det iaf. Men jag är osäker på om den där lilla larven som jag upptäckte en dag på min tallrik verkligen klarade sig när jag slängde resterna. Jag lät den liksom ?klara sig själv?, och hur lätt är det när man är en liten larv?

Jag var faktiskt lite sur på den för som sagt, vi fick ETT mål om dagen. Och just jag, som är hungrigare än hungrigast (jag ska sluta överdimensionera vad jag känner framöver) fick en larv i maten.
Gissa om jag tappade matlusten.
Som om det inte räckte med karma.
Eller så var det just därför jag fick den.

 


Det ENDA jag inte gjorde under retreaten alltså var att stjäla.

Avhållsam nunna va?

  image69

http://www.se.dhamma.org/pages/kursforeskrifter.html

  

04.00                Gonggong - väckning
04.30 - 06.30        Meditation i salen eller på ditt rum
06.30 - 08.00        Frukost
08.00 - 09.00        GRUPPMEDITATION I SALEN
09.00 - 11.00        Meditation i salen eller på ditt rum
11.00 - 12.00        Lunch
12.00 - 13.00        Vila, möjlighet till samtal med läraren
13.00 - 14.30        Meditation i salen eller på ditt rum
14.30 - 15.30        GRUPPMEDITATION I SALEN
15.30 - 17.00        Meditation i salen eller på ditt rum
17.00 - 18.00        Tepaus
18.00 - 19.00        GRUPPMEDITATION I SALEN
19.00 - 20.15        Lärarens föredrag i salen
20.15 - 21.00        GRUPPMEDITATION I SALEN
21.00 - 21.30        Möjlighet att ställa frågor i salen
21.30-               Nattvila - ljuset släcks

  


ÄDEL TYSTNAD

 

Jag fick ju inte ha med mig anteckningsblock heller. Man fick inte läsa, skriva, lyssna på musik eller yoga eller nånting. Fine. Im on.

Men eftersom jag är extremt vetgirig, är intresserad av meditation ur ett vetenskapligt perspektiv, och har ett enormt dåligt minne till råga på allt så tog jag faktiskt med block och penna ändå. Så jag kunde skriva upp mina upplevelser om det kom nåt som jag trodde jag skulle glömma bort.

Vilket det så klart gjorde.

 Vad i denna kursföreskrift fattade jag inte: Läs- eller skrivmateriel får inte tas med till kursen. Elever får inte distrahera sig genom att föra anteckningar. Restriktionen mot att läsa och skriva understryker denna meditations praktiska karaktär.

Jag tor att det har med mina narscisstiska drag att göra. JAG kan väl få...jag som är så intresserad. Som vill föra anteckningar för att ev kunna använda det i vetenskapliga studier sedan. Patetiskt att tro att jag skulle vara förmer än någon annan. Men det hör en sådan personlighet till.
Jag såg mig så klart där borta. Vad falsk jag är.
Tänjer på regler för att just jag är legitimierad att göra det.
Som om jag hade lite viktigare agenda än någon annan.  


 

Anteckningar från Retreaten
 


Dag 5

Irriterad och rastlös efter sittningen efter lunchen.

Nu vill jag bara hem. Varför ska jag stanna här för?

Ingen kroppsövning har fungerat i dag.

Det funkar ju bättre hemma.

Nu efter 5 dagar orkar jag inte hålla mig längre.

Det är därför anteckningsblocket kommit fram.

Just nu är jag så himla irriterad och rastlöst och saknar W j*ligt mycket.

Det har jag gjort hela veckan.

Ska jag sova bort tiden här eller?

Gud, så tråkigt!!

 

Kanske är så här pga det samtal jag hade med läraren förut idag.

Det gav mig ingenting.

Känns lite som att det kvittar att jag är här.

  

Dag 5 (kvällen)

Välbehag.

Vill ge dhamma till alla

Lugn igen. Svar på dagens reaktioner. Pigg

 

(sedan skrev jag det jag kom ihåg av tidigare dagar)


Dag 1

Trött morgonen.

Distraherad.

Trött hela dagen

Meditationen gick så där.

Sömnig.

Extrem huvudvärk och illamående.

Främst före lunch.

 

Dag 2

Pigg

Lättare med meditationen.

 

Dag 3

Mer sömnig igen.

Jobbig dag. Vill hem.

Vaknade med mardrömmar av sexuell karaktär.

 

Dag 4

Meditationen gick jättebra på dagen.

Sämre morgon och kväll.

 

Dag 5

Börjar tröttna rejält på frukosten och teet.

 

Dag 6

Sömnig och trött på morgonen igen.

Arg och irriterad hela dagen (på Shorinjikempofolket)

Försökte sova bort det.

Sedan ledsen.

 

Pigg på kvällen igen efter frukten.

Meditationen gick jättebra.

Bra discourse (föreläsning via tv) som vanligt.

 
Dag 7

Pigg

Mediterade bra i de två timmarna på morgonen.

Frukosten god.

Dålig meditation resten av dagen.

Ofokuserad och okoncentrerad.

Sitter bara av tiden.

Ledsen på kvällen

  

(Dag 8 och 9 och 10 gick alla jättebra, var extremt pigg och kände flow.
Därav inga kommentarer)

    

 

Jag har aldrig varit så utvilad i hela mitt liv.

Jag har aldrig TÄNKT så lite.

Jag har aldrig kännt sådan frid.

 
Jag har dock aldig varit så uttråkad i mitt liv (den enda jag pratade med på retreaten var en liten snigel)




Rekommenderar ingen låt utan enbart tystnaden.
Kan du höra den?


Själsfrände

Prayer
    The best way to make your dreams come true is - wake up.
    Never think of the future - it comes soon enough.
    Nahsti







What are the odds of me being any ones type?



Min själsfrände - Grattis på födelsedagen

Anna Ternheim - Wedding Song

Amfetamin nån?


Jag har ett recept på amfetamin.
Fick det från Svt:

http://svt.se/content/1/c6/73/68/32/mvciggchoklad.asximage66

AMFETAMIN
1 dl Kakao
Socker
Varmt vatten


Det ger upphov till en dopmainutsöndring
likt den amfetaminister får.




Det är vår - sa jag det?


Anna Ternheim - Today Is A Good Day
(nya skivan är guld)

Triumfernas tid


Det är vår.Pilgrim
Och jag blir kär.
I allt.
Och alla.


Akupunktur fungerar.
Och det gör mig lycklig.
En av de mest störande sakerna jag vet (inte nu längre)
är att cykla i motvind.
Då känns det som "Gud" hånskrattar mig rakt i ansiktet.
Men idag, när jag gjorde detsamma
(cyklade alltså, inte hånskrattade åt "Gud")
skrattade jag bara.
Förstår ni vilken triumf!?
Iofs så tänkte jag samtidigt på vad roligt det ska bli på onsdag,
när Lasse Nilsen kommer till Tjipp. Han är ju så tokrolig.
En mästare på att imitera och mima.
Men ändå - jag log i blåsten!
För mig är det ett solklart bevis på att jag förändrats som människa.
Mitt humör är som det borde ha varit för länge sen!


Ett ytterligare tecken på alternativ medicinens underbara verkan
är att jag fick inga PMS-utbrott förra veckan!
Förstår ni vad det gjorde med mitt eget och andras liv förut?!
Det var katastrof.
Och det spred sig en depresiv stämning över hela månaden.
Dvs året runt.
Det enda som jag blev lite putt över nu var när jag kröp ned i ett,
vad jag trodde, varmt och skönt bubbelbad.
Det var fisljummet.

Jag har fått helt ny energi i mig.
Som om jag sovit, och slumrandes bara fungerat till 65% tidigare.
Nu är jag 100.




The things we are afraid of seem to be like high mountains to climb.
When we have gone through them they were in fact very small hills.
Tricky mind.

Jag och min vän - Gud

De frågade på anställningsintervjun igår hur en person som kompetterade mig skulle vara.
Tänk om jag hade varit kaxig nog och svarat Gud.


Det kan ju misstolkas.
Som om det enda komplement till mig vore Gudomligt.


Meeting
Jag hade snarare menat det som
för att fixa och tillrättalägga alla mina fatala misstag krävs det en guds hand.



ödesdigra är de.


Buddha & Bonsai Vol 3 - The secret of the bamboo tea house


Feminist - njaee, individualist

Det är Systerskapsvecka på UNO. Kommer de hänga mig för att jag bara, i det tidigare inlägget, skrivit till mina vänner av det kvinnliga könet tro? Fick faktiskt en fråga om jag var könsdiskriminerande... OK att det var ett skämt men det fick mig att reflektera. Reflektera kring en fråga jag alltid suckar högt över. Anledningen är att jag ville faktiskt tillägna det inlägget just mina vänner av "feminint bärande genus".
Självklart uppskattar jag alla mina manliga vänner också.
Men jag behöver inte skriva om allt jag tycker om. Eller?!

Jag är trött på diskussioner om genus, jämställdhet och feminism.  Jag har å andra sidan alltid varit det, men jag är inte dum i huvet för det. Jag har läst inom ämnet (ingår ju numer moment i varje universitetskurs) och sitter faktiskt och skriver en forskartenta där vi självfallet måste ha med genusaspekten.
OK fine. Jag gör det.
Men ärligt talat....Det räckte att referera till en av böckerna. För det stod exakt samma i de andra. Och ganska mycket självklarheter som ordbajseri. (Som ni märker på mitt humör har jag bieffekter av ackupunkuren igen).
Jag skrev precis i den att synliggörande av genus måste ske på ett respektfullt sätt.
Men jag känner mig inte så respektfull just idag.


Ibland leder teorier om kön till en krock mellan ideal och beskrivna verkligheter beroende på vem mottagaren är. Könsteorier baserade på en äldre generation kan misstolkas av yngre generationer och denna krock är viktig att lyfta fram, att ge rum åt ett konstruktivt tänkande kring kön för alla generationer.

Även de mest inlästa inom ämnet agerar inte heller könsmedvetet i alla situationer, eftersom vi alla är bärare av genus. I och med det bidrar vi till att reproducera de värderingar av könen och ordningen dem emellan.
Förändringar, såväl inom människan som i samhället, tar tid.



I vilket fall - jag tycker att det är en viktig debatt. Så länge man inte fastnar i ett dike där diskussionen rör könsroller. Spela roll om jag som kvinna syr och männen lagar bilar? Jag är ointresserad av bilar och vill inte lära mig skiten. Jag anser att könsvärderingar är mycket viktigare att ta tag i. Dva att inte nedvärdera männsikor (obs! människor oavsett kön) bara för att de ex mekar eller syr (det handlar inte om att vi skall bli androgyna varelser som ser ut på samma sätt och gör samma saker). Diskussionen bör dessutom omfatta alla typer av oliktänkade, som ex. "invandrare" och andra minoriteter. Det hela bör bottna i människosyn och de värderingar (synliga som osynliga) som vi människor går runt och bär på.

Debatten är viktig, men jag rör mig hellre med frågor om människosyn, som inte enbart omfattar ett kön.

Jag har faktiskt erfarenhet av att många feminister (jag vill här betona att jag inte generaliserar) agerar diskriminerande och generaliserar män och förtrycker tillbaka pga personliga trauman och relationer till män. Vart finns jämställdheten när man skriker "jag hatar alla män" och samtidigt knäar en kudde?
Jag anser att där stjälper många feminister sig själva, och snarare skapar större motsättningar mellan kön än verkar för att frammana en dialog som bygger på ömsesidigt resonemang och förståelse.
Dessutom anser jag att tjejaktiviteter som bara tjejer får vara med på isf är diskriminerande för killar så länge en aktivitet inte anordnas bara för dem också.


51966-63


Som jag sagt i annat tidigare inlägg:
Mångfald behöver väl inte vara ett problem?
Det kanske kan vara en lösning?














Vänner för livet

TackV?nner f?r livet


 

Lhina - du ger mig inspiration och tror på mig,
vad skulle jag göra utan dig?


Sara - för vår nyvunna vänskap,
som jag sätter oerhört mycket värde på. Vi klickade direkt.
Tack för din ärlighet och öppenhet.


Lisa - du inspirerar mig till ett glädefullt liv
och att leva i nuet. Du påminner mig om friheten.


Mikaela - för din medmänsklighet och öppna vänskap.
Du är en av de varmaste människorna på jorden.


Guille - för ditt systerskap i detta liv och våra tidigare.
Du finns alltid med mig i mitt hjärta.


Lisa - min älskade syster. Jag kommer alltid förstå dig.
Vi är en del av varandra.


Linn - för din vämande vänskap och icke-dömade sätt.
Jag ser upp till och respekterar dig.

Sara - för din stöttning och vår underbara varma vänskap.
I Indien kom vi varandra nära. Nära vänner blir kära vänner.

Sofia - min goa vän som jag träffar för sällan. Saknar dig.

Willy - för din spontatnitet och ditt glada sinne. Du friskar upp tillvaron.


Petra
 - för gammal och trogen vänskap med många glada och galna minnen.


Åsa - ju mer vi umgås desto mer tycker jag om dig.


Lotta - för din tillförlit på vår vänskap, efter alla dessa år.


Jag älskar er!

V?nskapshj?rtan
Det som jag inte kan älska hos en människa
överser jag med.
Är inte det verklig vänskap?
Anaïs Nin (1903-1977)



Det enda sättet att ta reda på om en person är till att lita på,
är genom att lita på honom.
Ernest Hemingway (1899-1961)