Meditating Maitreya

Det är Systerskapsvecka på UNO. Kommer de hänga mig för att jag bara, i det tidigare inlägget, skrivit till mina vänner av det kvinnliga könet tro? Fick faktiskt en fråga om jag var könsdiskriminerande... OK att det var ett skämt men det fick mig att reflektera. Reflektera kring en fråga jag alltid suckar högt över. Anledningen är att jag ville faktiskt tillägna det inlägget just mina vänner av "feminint bärande genus".
Självklart uppskattar jag alla mina manliga vänner också.
Men jag behöver inte skriva om allt jag tycker om. Eller?!

Jag är trött på diskussioner om genus, jämställdhet och feminism.  Jag har å andra sidan alltid varit det, men jag är inte dum i huvet för det. Jag har läst inom ämnet (ingår ju numer moment i varje universitetskurs) och sitter faktiskt och skriver en forskartenta där vi självfallet måste ha med genusaspekten.
OK fine. Jag gör det.
Men ärligt talat....Det räckte att referera till en av böckerna. För det stod exakt samma i de andra. Och ganska mycket självklarheter som ordbajseri. (Som ni märker på mitt humör har jag bieffekter av ackupunkuren igen).
Jag skrev precis i den att synliggörande av genus måste ske på ett respektfullt sätt.
Men jag känner mig inte så respektfull just idag.

Ibland leder teorier om kön till en krock mellan ideal och beskrivna verkligheter beroende på vem mottagaren är. Könsteorier baserade på en äldre generation kan misstolkas av yngre generationer och denna krock är viktig att lyfta fram, att ge rum åt ett konstruktivt tänkande kring kön för alla generationer.

Även de mest inlästa inom ämnet agerar inte heller könsmedvetet i alla situationer, eftersom vi alla är bärare av genus. I och med det bidrar vi till att reproducera de värderingar av könen och ordningen dem emellan.
Förändringar, såväl inom människan som i samhället, tar tid.

I vilket fall - jag tycker att det är en viktig debatt. Så länge man inte fastnar i ett dike där diskussionen rör könsroller. Spela roll om jag som kvinna syr och männen lagar bilar? Jag är ointresserad av bilar och vill inte lära mig skiten. Jag anser att könsvärderingar är mycket viktigare att ta tag i. Dva att inte nedvärdera männsikor (obs! människor oavsett kön) bara för att de ex mekar eller syr (det handlar inte om att vi skall bli androgyna varelser som ser ut på samma sätt och gör samma saker). Diskussionen bör dessutom omfatta alla typer av oliktänkade, som ex. "invandrare" och andra minoriteter. Det hela bör bottna i människosyn och de värderingar (synliga som osynliga) som vi människor går runt och bär på.

Debatten är viktig, men jag rör mig hellre med frågor om människosyn, som inte enbart omfattar ett kön.

Jag har faktiskt erfarenhet av att många feminister (jag vill här betona att jag inte generaliserar) agerar diskriminerande och generaliserar män och förtrycker tillbaka pga personliga trauman och relationer till män. Vart finns jämställdheten när man skriker "jag hatar alla män" och samtidigt knäar en kudde?
Jag anser att där stjälper många feminister sig själva, och snarare skapar större motsättningar mellan kön än verkar för att frammana en dialog som bygger på ömsesidigt resonemang och förståelse.
Dessutom anser jag att tjejaktiviteter som bara tjejer får vara med på isf är diskriminerande för killar så länge en aktivitet inte anordnas bara för dem också.