Meditating Maitreya

Med anledning av bombattentaten i Istanbul häromdagen är vi eskorterade av två polisbilar och en ambulans.

Vi är en "high profile" grupp, eftersom det politiska och religiösa läget är som det är i Turkiet.
Lite känsligt alltså.

De skulle mycket väl kunna ge sig på en grupp senila forskare
som alla vill utveckla etik och religion i undervisningen.

Ja, fick vi audiens hos denne fantastiske man som vi fick igår så är det tydligen stort.
TV filmade. Miljarder kort togs. Vi skakade hand.

Religionen har en helt annan roll här, icke åtskild från staten på samma sätt.
En helt annan betydelse.
En helt annan relevans.
Och Turkiet vill in i EU.

Men man kan ju undra om inte anledningen av ambulanseskorten berodde på att de hade uppmärksammat medelåldern i de tre bussarna. Att det var lika bra att följa efter liksom...

Anyway. Jag är inte bara instängd på hotellet.

I två dagar har jag legat instängd på hotellrummet,

drabbad av någon turkisk magbakterie.

Den kom inte bara med magknip, utan även med hörselhallucinationer, huvudvärk och feber.

Och det är när man är sjuk som man påminns om the blessing att ha hälsa.
Gissa om jag längtar hem.

En sak jag älskar med att bo på hotell är att springa barfota i korridorerna med heltäckande mattor. Det ger mig en sådan härlig frihetskänsla.

Härom kvällen kom en orkester av sufisk tradition och uppträdde på hotellet för oss. Sufismen är den mystiska traditionen inom islam. Till denna musik virvlade även två dansande dervisher in. Dansen är en andlig övning eller teknik med syftet att få utövarna att hamna i trans och komma i kontakt med det gudomliga. Akten har även en renande och mystisk karaktär. Deras kläder är symboliska och den svarta kappan de bär symboliserar jorden. Den vita klädnaden de dansar i symboliserar linnet man sveper de döda i. Huvudbonaden symboliserar gravstenen. Så denna akt är en pånyttfödelse. Från döden dansar de in i en återuppståndelse. Den ena handen är riktad uppåt, mot himlen, och genom den tar de emot visdom, som de sedan för nedåt med den vänstra handen som är vänd mot jorden.

Vi räknade varven de dansade, och fort gick det. Första dansen var 203 varv, andra 86 och den tredje dansen 210 varv.

Denna spirituella övning påminner mycket den inom den tibetanska lamaismen där munkar snurrar för att sätta igång en rotation av chakrorna (energifälten).

Och blicken från den ena sufiern borrade igenom mig,
som om han kunde se igenom mitt hela vara.

Magiskt.