Meditating Maitreya

Som vanligt är det när något tynger mig som jag "bloggar ur mig".
Det är rätt skönt. Befriande. Som en..typ utlösning.
Som jag visserligen inte upplevt själv, men ni vet den där andra.
Motpolen. Som känns lite mer tabu att nämna.
Undrar varför...
Det gör iaf att man kan släppa saker och gå vidare sen. Kanske.
Undrar om sex har den funktionen generellt.
To let things go? Eller om man bara vill ha mer?

Kunde haft en urhärlig kväll med mina vänner men inte då.
Gymet stänge 19. En fredagkväll! Hallåååå...??!!
Vi som bara orkar masa oss iväg på fredagkvällar då?
Ska inte vi få träna nånstans?
Spela roll om jag är den enda i stan som vill det.

När saker och ting går emot Fru Oxe blir hela verkligenheten upp och ned.
Med otålighet och träningsabstinens som denna veckas ledord valde jag,
istället för att julmysa med mina vänner och socialisera mig denna fredagkväll,
att knäppa en öl och grotta ner mig ensam i soffan med kattfan.
Sååå ynklig.
Som om nån snott en klubba från en femåring.
Nåja, jag är nog bara sur på killen som pajat mitt knä,
som i förläningnen gett upphov till min otålighet och min träningsabstinens,
som i sin tur gett upphov till ett grinigt humör och en skönjbar mage,
som i sin tur suger.
Asshole!

Han kan gott betala min MR som jag måste kosta på själv,
eftersom läkaren i stan stavar ut "vi skiter i ditt knä och att du elittävlar".
Har du inte en rygg i två bitar får du vänta på MR tills januari 2009.
Ett år för sent liksom.


Jag är sur.          
Jag vill ha tillbaka min sommar.          
Då allt var så ljust.          



Jag tror det är dags att knapra B6.         


Eller gå och lägga sig kanske.